Jag har väl visserligen sett i spegeln att en del har hänt med min kropp de senaste månaderna.
I ansiktet är skillnaden tydligast, men även över bysten kan jag se en skillnad. Om inte annat märker jag det när jag drar på mig behån...
De senaste åren har jag oftast haft amningsbehå på mig (i strl. 105 E) men ju mer jag har dragit ned på amningen, desto mer har jag längtat efter en riktig grej, med bygel och så. En som jag i julas med nöd och näppe kunde krångla mig in i hade strl. 95 C. När jag hade den på mig fick jag såklart dubbeltuttar, så det blev inget mer än provning. Nu börjar kuporna på den bli allt mindre välfyllda och jag måste spänna åt den alltmer runt ryggen!
Någon gång i höstas tröttnade jag på att se alla alldeles för små kläder i garderoben och slängde ned dem i en stor kasse som förpassades till vinden. (Med märkningen "Vår/Sommar 2014".) Igår bestämde jag mig för att ta ner kassen igen.
Det är ett bra tag kvar tills jag kan ha ett flertal av plaggen.
Men.
Min gamla favoritkappa – som jag inte har kunnat ha sedan 2007 – gick faktiskt på mig. Den satt verkligen riktigt illa. Men vad fasiken! Jag fick ju på mig den! För inte länge sedan var jag så fet och axelbred att jag inte ens kunde ta mig in i ärmarna på den utan att spräcka ryggen totalt.
Nu kunde jag ju till och med stänga den ...vilket fick mig att se ut som barnet till en falukorv och en michelingubbe, men men.
I höst kommer jag säkert se helt awesome ut i kappan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar